d är lite tungt så här dagarna efter mamma dog. ibland fattar jag inte att hon inte kommer sitta där hemma o muttra . hon har alltid funnits. alltid löst d mesta. lagat mina kläder tex. ställt upp m kort varsel vare sig d gällde mat el barnvakt. mamma har alltid varit "dum envis " o på sitt sätt m hon har funnits där för oss alla. känns jätte konstigt även m vi förstod att nedräknng var på väg. m inte iår... o inte så fort.  hon slapp iaf bli liggandes.  beroende av andra.

tankarna kommer ju oxå hur vill ja att min begravning ska vara.? vad har jag för ordning på mina papper.... mm

ska strax åka ner till pappa.