just nu känner jag mig som ett barn som väntar på bekräftelse.

sjukskrev mig några dagar nu då all energi tog slut. migrän o feber o sen helt matt.

sov hela onsd. sen iaf piggare.  orkat lång promenad med hunden igår o nu cyklade vi långt.

bad en kompis om att fylla på mitt ego och ge bekräftelse igår, att jag int eär helt värdelös-

gossen har fortfarande int ehört av sig el ju snabbt igår morse för han försov sig.jag var ju inte på väg till jobbet o kunde köra. sen sjukanmälde han sig o missade np! had ejag vetat de hade jag ju åkt .

känns så jobbigt o oroa sig o inte fått ngt gensvar. inte ett ord. igår inte ens ett svar på sms. 

varför ska man som vuxen ge o ge ? vänt apå smulor? jag vet innerst inne att jag betyder ngt men det är tungt

att inte fått ett ord.  jag fattar om han behöver distans el inte orkar då det var tufft att flytta hem , tuffare än han trodde. men just nu känns det som 3 år bara var betydelselösa. hatar o vara vuxen just nu

försöker fokusera på att jag har annat i mitt liv. o min hund. jag försöker . imorgon ska jag åka till barnbarnet o vara borta till mån. men de känns tungt utan ett ord!! 

"mammor" ska bara finnas , bara vara där när behovet uppstår. 

tack fina M igår för du säger att jag är viktig o gjort ett bra jobb. att han kommer . 

jag är ledsen.känner en sorg och en förlust, jag vet att han bara var min till låns. men de gör ont just nu. 

efter nga dagars huvudvärk o på väg att bryta ihop igår så beslöt jag mig för att 

lönen inte var värd det. så idag o imorgon är jag sjukskriven. o hoppas de räcker med 2 dagar!

vill inte rasa igen. orkar inte må dåligt. 

har ingen energi idag låg i sängen till 13. efter jag kört iväg hunden vill säga

tyckte han hade de bättre på sitt "dagis"  idag. 

oroar mig för gossen. hittar inte balans på jobbet,  för uppgifter känns de som

orkar inte föreningslivet.  känns som allt bara ramlar på mig. 

vet inte hur jag ska släppa oron för gossen. han valde ju flytta hem o de är en del bråk/ tjafs m mamman

jag vet inte om hon kan sätta gränserna. han har vänner som använder droger som jag nu är livrädd för.

han säger att han lärt sig läxan o aldrig mer tänker prova. men han mår dåligt. o just nu svarar han int ei tele. 

men får väl vara tacksam för sms. jag vet att han vet att jag finns. jag vet at tjag måste lita på att mammna klarar det . men jag gör det inte!  o just nu har jag inga rättigheter! 

o sonen ja . de orkar jag bara inte han får ta sin stödpersonal! så trött på honom.  kan jag emigrera till ngn öde ö?

vill bara gråta. 

orkar int emed mig själv. 

huvudvärk hela dagen.

höll på börja gråta redan i morse men beslöt mig för att jag behövd ta mig till jobbet.

pengarna kommer inte räcka denna månad så bet ihop

kostar för mkt med sjukavdrag. Men har inte tagit beslutet om imorgon än.

är sliten o mår mentalt inte bra just nu. 

lyckades deklarera iaf ikväll. skulle ju få betalat skatt men nu lyckades jag iaf få lite tillbaka.

trodde ju de skulle bli mer tillbaka. Glad bara att jag slipper restskatten! 

vill inte bli sjukskriven. 

ledsen inombords.

jag väntar på att xa barnet ska ringa. så trött på att de händer skit. trött på att han inte hör av sig.

jag vet att jag bara är xtra nu men de går jävligt bra när man vill ha ngt. 

jag har bokat handledarkursen.. o det vet han inte eftersom han inte ringer tillbaka . så trött

på mig själv som hela tiden gör saker . jag älskar honom o jag vet att han älskar mig på sitt vis,jag vet i teorin att 

jag är viktig. men just nu o när de blir så här känns de ruttet. känner mig som ett barn som vänta rpå 

bekräftelse.  så less på mig sjölv o min jävla oro över ungarna. orkar ju inte . men kan inte låta bli. 

vill bara gråta för min värdelöshet. 

orkar inte. vet att må bra är viktigare än pengar men dragit på mig lån igen, så behöver ha in dem

trött på mig själv.

trött på livet.

trött på jobbet

trött på ungarna 

trött. 

jag verkar aldrig lära mig. ger o ger.

blir besviken , förväntar mig för mkt. vet att "ungen" är tonåring.

men ber jag att han ska ringa så förväntar jag mig det , spec efter de hänt grejor o jag skrivit

under dagen. o bett 4 ggr att han ska ringa mig!!

är det för mkt begärt efter det jag ger??  jag vet att jag ska vara den vuxna men just nu är jag bara irreterad o 

faktiskt lite sårad. även om man är tonåring o gjort fel så kan man väl ringa tillbaka om jag nu betyder ngt??

försöker vara vuxen men det är svårt just nu. 

försöker släppa o strunta i det . han vet var jag finns. men ska de alltid vara att jag som vuxen bara ska ge? 

vara tacksam för smulorna?  jag ska ge trygghet. jag ska finnas. jag ska inte bli irreterad? de är jävligt svårt. 

ikväll. 

är faktiskt ledsen just nu. 

over and out . försöker rensa skallen med ffdp! 

hatar mig själv just nu.