jag tycker ju inte att jag är så värst gammal men just nu känner jag mig som en stenåldersmänniska.

jag förstår inte varför 15 åring behöver byta jacka med kompisen? jag har bett han byta tillbaka. 

o nu skicka en annan kompis o undrade om jag tagit ut pengar från 15åringens konto....

För kompisen har tydligen kortet o skulle tanka. jag trodde det var typ tjejer i 12 års ålder som bytte kläder med varandra. ja jag vet att han haft svårt med realtioner tidigare o kompisar men jag vill att han tar tillbaka sina grejor o värderar det han har. 

o oroar mig för vad som händer med denna tjej att de kommer göra ngt.. hon har inte fyllt 14 än

och får tydligen bara träffa honom 1 g/ v. fast denan v gick de tydligen bra m 2... sedan ska de ses i kväll på annan 

ort o då verkar föräldrarna tro att hon ska till en kompis. o nu sitter jag lite i klistret.  han har äntligne berättat lite 

efter 2 -3 veckors mer el mindre tystnad.  så då vill ja ju inte läcka vidare , men känner vuxen asvaret. m jag fattar

inte hur föräldrarna hela tiden kan låta henne bara åka utan o vad det känns som hämta . har de kontakt med andra föräldrar . jag har ju kontaktat o kollat att hon varit här o åker med i a-traktorn att de visste om det. 

jag känner mig som stenålders o min oro o mitt kontrollbehov! hur funkar dagens föräldrar ?