imorgon ska vi ha avsked( begravningsstund) för mamma. känns jättekonstigt. min mamma kommer aldrig mer sitta där. aldrig mer laga mina kläder. aldrig mer ge råd om ngt sår el salvor. min mamma blev 71 år. tacksam att hon slapp bli liggandes. beroende av andra för hygien mm. tror verkligen hon hade avskytt d o hellre varit skitig. jag har landat i den känslan. o att pappa vart själv. varit hos han en del nu. m fast d var drygt 3 veckor sedan så på ngt vis har ja nog väntat att hon ska sitta där. men imorgon blir  definitivt klart . mamma kommer aldrig mer sitta där. o jag har kommit på mig själv flera ggr att ställa frågor till henne. o mamma förlåt mig för allt min son utsatte er för, ni har alltid stöttat o aldrig skuldbelägt mig-. jag vet d. han har d tufft nu. m vill komma o ge dig ett avsked imorgon. jag hoppas för hans skull o pappas att han klarar det. jag har alltid älskat dig mamma även om jag ibland varit en svag dotter på att visa det. m jag tror att vi båda visste var vi hade varandra. pappa påstår att jag blivit stark av d jag gått igenom. han kan väl få tro d.

han behöver inte se alla mina tårar. jag har överlevt iaf. o börjat hitta framåt.

jag hoppas mamma att du har d bra. att du fått slippa värk o slit. vi tar hand om pappa så gott vi kan. allihopa. o att ni lyckats få 10 barn som faktiskt i detta skede kan vara stöd för varandra är en styrka o inte alla föräldrar har lyckats m det! jag hoppas mina barn när min tid kome kan ha stöd i varandra!

hur min begravning ska gå till ska jag fundera över o skriva ner. under hösten.

just nu saknar jag mina barn.jag vill att d ska känna kärlek. veta innerst inne hur mkt de betyder för mig. alla 3. mina 2 biologiska o mitt xa barn. jag älskar de enormt! jag ber dig gud hjälp min son hitta rätt. låt han få uppleva friden i sin själ. lär min dotter hitta balansen i livet. återkoppling.

vad ska jag ha för skor imorogn??