har messat m raringen o samtidigt småretas m "ungar" på fb...o chattat m <3 mamma om livets svårigheter och kollat klart på os-finalen  damfotboll!.

tänka vad tekninken gör mycket möjligt!

Att få retas o slänga lite käft även om det var via mobil o data gär iaf livet lite roligare!

Att få skratta o ha känna glädje mitt i alla funderingar.

Barn får uppleva en hel del pga av oss vuxna det går aldrig att komma ifrån tror jag. men att kunna väga upp en del

o ge positiva möten o en vågskål till livet. Jag tror det är det jag allra mest gillar med att få jobba m ungar!

Att få ge! o det är det jag hoppas att alla ungar får möta ngn stans i livet!kloka vuxna som kan ge perspektiv!

jag hoppas att jag kan vara den vuxna för en del!

ibland funderar ja på jobbet om det är dax att gå vidare o jobba m äldre? har faktiskt funderat på syo konsulent...

men nu ska ja först o främst börja fortbildning o genomföra den!! idrott o bild kurs under 1 år.på distans!

läggdax! klockan börjar bli massor o snart kommer dottern hem från jobbet...

natti

Idag har jag haft besök av en tidigare elev som nu fått reda på att pappa inte är pappa....

Vi kunde samtala kring det o jag kunde förhoppningsvis säga lite kloka saker.

Tankar som snurrar fast de förnekas! Att tala om att det är inte konstigt att det dyker upp funderingar o tankar!

Måste nog ringa mamman el "pappa" imorgon o berätta.

Sen hann vi med lite avundsjuka med om mitt <3 barn:)

Nu är det oxå snart 9- årsdag för mitt <3 barns mamma som fri från missbruk! bra gjort!! tufft att öppet orka säga det!

O det kommer naturligtvis väcka känslor o tankar hos oss alla. Jag hoppas att jag kan finnas för o ta emot om det behövs!Tycker så mycket om de alla! Jag hoppas oxå att åren rullar för min son att snart få säga samma sak!

jag håller tummarna o ber !Oron ligger trots allt där under o gnager ,jag jobbar hårt med mina tankar o min oro..

Han måste ju få stå upp för många bitar själv som mamma inte kan.Jag älskar han så mycket! alla mammaor önskar väl allt de bästa för sina barn o efter de jobbiga åren önskar o hoppas jag de ännu mer känns det som! samtidigt som jag fortfarande brottas m känslor o tankar hur det kunde bli som det blev....Spelar ingen roll tror jag hur många gånger folk säger att det inte är mitt fel! någonstans gick det snett och jag lyckades inte som förälder...sen vet jag att jag gjort allt o ibland för mkt för mina barn och att drogerna mer hamnade om kamrater o självkänsla. men jag har iaf inte lyckats fullt ut ! vad alla än säger! o det väcker skuldkänslor och får mig ibland att gråta när jag tänker på det. sen hoppas jag ngn gång få en förståelse för varför det var tvunget att bli som det blev! ,men hoppas nu att vi bara kan räkna glädje årsdagar!

Jag hoppas att jag kan finnas som extra vuxen för andra unga. för det har jag trots allt lärt mig vikten av under dessa år att möta vuxna som inte är förälder med allt vad det innebär är viktigt för dessa unga att ha! som förälder

väcks andra känslor o tankar o ibland kan man inte hålla sig konkret el saklig.

Nu ska jag iaf se klart på dam os finalen!men det snurra lite ikväll så blir kankse mer skrift sen....