Kväll.skönt.hotellrum efter trevlig kväll m studiekamrater.

livet rätt ok.

läser kollar tv.

funderar.

har jobbiga känslor.

vill inte gräva neråt igen.vill upp.må gott.

 Men tankar kommer.känslan av att inte betyda ngt.

bli frågad efter.att vara ensam.kommer tankar om att vara övergiven.

kan inte begära att andra ska tänkà på mig.

jag måste hitta balans.inte fastna i tankar .men Just nu vill jag bara få

höra att jag är bra.att vänner ser mig.behöver mig.jag känner som jag famlar

i mörker.vill inte sjunka .orkar inte.

får be om ursäkt att jag kostar vänner energi.vill inte vara en belastning.

hur kommer jag vidare ??vet inte om jag klarar det .

har varit nga bra dagar...

fastnar i tycka synd om mig.o känslan av att vara dum.misslyckad Betydelselös.

suck.

snart är utbildningen över.

ska väl fixa till inlämningsjobben...träffa fröken snart .hotellrummet o så ut o äta.

trött . vi skulle ha avslut imorgon. men inställd...sover väl hos kompisen ändå...vet inte om tåget går o flytta...

längtar hem men behöver socialt oxå.

var jobbigt igår m min gosse o han svara iaf till slut när jag ringde m sen ha rjag inget hört. han är ju 15år..o jag får försöka bita ihop....m vill ju höra av han att allt är ok. att han säger förlåt för sina fula ord o att vi kan gå framåt igen.

jag tjatar tycker ha´n..hur ska jag få veta om jag inte ställer frågor? kan jag sluta fråga o bry mig om allt?

jag vet inte.

nu kom det ett förlåt.... min älskade unge!

dax o gå till fröken !kommer väl mer