äntligen fredag kväll! imorgon ska jag sova!!helt slut efter de sista dagarna.

att ha ett barn som inte fungerar oavsett ålder kostar som mamma!har bokat systers hus på landet...jajag vet att jag bor på landet m en hon har sitt åt andra hållet. så tänkte rymma en natt o bara vara borta! tankar på att gå under jorden o inte ngn vet har slagit mig.men  precis som vid självmord kan ju de som är kvar drabbas hårdare vid ett ev försvinnnade. o skulle ngt hända är det ju bra om ngn vet var jag finns!:)kommer dock inte tala om för alla var jag försvinner el när. m för de allra närmsta.

hemma efter att iaf överlevt jobbet o hållit ihop mig själv!slösade mina sista pengar hos frissan!så fick nu låna från resekontot...nga hundra...ska ju på musikal imorgon o vill inte låta min kámrat ligga ute m de pengarna . sen blir det trösta m pizza ngn kväll...resten av dagarna fram till lön får väl överleva på rester;)

ska ju ha tillbaka 100kr från gossen oxå..så dör gör jag nog inte!

att hata o älska sitt eget barn är fruktansvärt jobbigt!i förrgår visste jag faktiskt inte om jag skulle överleva!el vad jag skulle ta vägen. psykiskt och fysiskt.

tankar på gossen o mina vänner som finns där direkt o min fantastiska syster som stöttar gjorde dock att jag överlevde lite till. o min underbara arbetskamrat som alltid ställer upp o byter tider.vadhade jag gjort med ett annat jobb? sjukskriven helt??o att gossen har fler kring sig nu gör att jag kan försöka släppa lite ...jag är ju lite avundsjuk såklart m att han har andra om ngt händer mig är en trygghet o jag är tacksam.han betyder enormt för mig.  o att dottern har ett nätverk känns oxå bra. jag kan gå under o veta att de kommer lösa sig för de 2! tanken att bara lägga mig platt finns där el bara som sagt gå under jorden.tack o lov har jag blivit lite starkare sen förra gången annars hade jag definitvt legat nu. kankse inte på kyrkogården m under hade jag varit...

vad är det som gör att en del lägger sig o vi andra reser oss gång på gång? hur många ggr reser jag mig innan jag inte kan mer? jag är nära igen. riktigt nära.

just nu är tanken på att bara stänga av omvärlden nära. ska bort imorogn o så lovat gossen resa .m sen finns inget måste för o stå på benen.

skoljobbet får lösa sig...deadline absolut 16 dec...så nga veckor o spela på.sen kan jag definitvt gå ikull!;)

o frågar ingen efter mig då då är risken jävligt stor!om detta fortsätter.

ångest. 

åka o gömma mig i ensamheten för o försöka få balans (bryta ihop) el åka till ngn vän o inte bryta ihop själv??

vad är bäst?