livet som mamma är fan inte lätt.det kräver hjälp!o styrka!ngn som kan lyssna ,gråta hos, ge kloka råd el bara säga att livet är ok. du gör rätt, barn i skolan med svårigheter kräver sin superkrafter,tonåringar sitt o som mamma till en missbrukande son kräver sitt. ja inte fan vet jag vad det kräver.... o inte vet jag om jag har det heller.

just nu är jag på väg in till akutspyk känns det som el husvagn rätt ut i skogen.skickade min "hjälp" om att få vilken tid som helst nu. jag tar sem el sjukskriver mig skrev jag. har ju haft svårt o lösa tid för samtal m nu får de bli när det blir. jag måste ta kommandot igen över mig.jag måste iväg o få ur mig.

gossen haft en tung dag m konflikter. att kunna hjälpa till o finnas med ett halv ben som utomstående är lättare för det mesta. önskade jag hade fått med han hem ikväll för bådas skull. inte roligt när det blir så här. först har jag varit jätteorolig.o sen arg o så ledsen o så besviken. o då handlar det inte om mig. m han är ju "mitt barn" oxå som gör dumt!!! 

o jag hade sett fram emot o få rå om han ikväll.....

o så hämtar jag sonen på väg hem från jobbet. o han är full! så jag blir galen kan jag lova. han visste att gossen skulle komma m glömt..o han får inte vara här full el påverkad. så mitt tokspel går  inte av för hackor kan jag lova. på 5 min hemma fixar han skjuts härifrån o drar. var väl lika bra. o jag skällde ut han för o fly oxå...jag är maktlös som mamma.varför är det så svårt att stanna hemma o inte utsätta sig för det???han har varit på första träff för behandling. jag ber till gud om styrka o hjälp. de är 3:e gången han ska påbörja. de andra 2 har han åkt fast o inte kunnat fortsätta. de är precis som han blir rädd när de startar o så hanterar han inte livet o flyr .o allt blir värre .

o jag har inga superkrafter. o inte vet jag var man fixar sånt? hur många mammor dör egentligen???känns som jag skulle kunna det.det enda jag har är o gråta o skrika att jag orkar inte mer.o varje gång jag tror jag börjar få fason på mitt liv så dras det bort . o jag bryter ihop.skulle börja m skoljobb mm nu o nu sitter jag här o gråter för båda pojkarna o funderar på sjukskrivning,

o då är min utbildning inte i prioritet! vem fan orkar läsa böcker o få ihop arbeten när livet är så här??

o om jag ska messa"chefen" att jag stannar hemma pga av sonen... m hans jäkla missbruk har förstört tillräckligt jag har försakat massor o det talade jag om för han nu!sen kan det hända att jag iaf sjukskriver mig ngn dag o åker iväg .mitt liv är värdefullt oxå! försäker jag intala mig.... fast jag har ju knappt ngt liv. går mellan jobb,vila o bryt., typ... o har ju inte kunnat få rå om min gosse så mkt o hämta energi där.

nu messa jag sonen o tårarna rinner....mitt barn .hur kunde det gå så här?

hur ska det bli?vad ska jag göra?han skriver chilla...nej jag kan inte chilla mer. mina tårar rinner o mitt hjärta värker. det värker för min son.mig mamma S o min älskade gosse. 

varm dusch snart . kankse lite mat så jag inte börjar må illa. klarade  inte av o äta chips till kvällsmat....

vet inte om jag ska hata el inte. dö el resa mig. skita i allt. el bry mig. vad är vad o var hittar man mamma krafterna??

fick se en bild på min lilla gosse A får hämta kärlek o styrka därifrån ikväll.