har lite olika funderingar igen...

hjärnan börjar funka så smått.

en fundering är vad vi människor utsätter varandra för? o vad det innebär att skaffa barn?

hur tar vi ansvar utan att det är på bekostnad av ngn annan? o vad utsätts barnen för i dagens splittrade samhälle?

när ska vi som vuxna ta ansvaret? när låter vi barnen styra?

jag har många gånger grinat o sörjt min skilsmässa men oavsett orsaken till den så är jag oerhört tacksam att mina barn är vuxna nu!jag var ju inte gift m säger skilsmässa ändå. för efter nästan 22 år tillsammans så var det tufft.

o att brytningen blev av de orsakerna oxå.det har varit tufft. o det har varit jobbigt för barnen oxå trots allt. 

o tragiskt att vi inte efter de åren ens kan prata med varandra idag. men jag har gått vidare o tänker inte försöka medla el reparera , jag anser att jag gjort mina bitar o numera är jag en surkärring!!med risk att bli en gammal hagga.

men jag har vänner som måste hur tufft det än är, ha kontakt med xen då barnen är mindre!många samtal har vi ägnat åt detta, V o jag framförallt.men var går gränsen för hur vuxna får manipulerar o styra över barn?vad är kärlek o barnens bästa?vad har vi för motiv som vuxna?vad är egoism? o ekonomi?bollande med barn emellan sig?

varför skaffar vi barn?

för att ha ngn när vi blir gamla? el? förvefkliga oss själva? el för att vi vill ha en bebis? tyvärr växer barnen....o de finns för många ,många år.

barnen har rätt att få ta emot kärlek o känna att vi som vuxna gör våra val för deras bästa. att inte ta föräldraansvaret o finnas där är ett svek! sedan är det tufft massa ggr. men då kan man få hjälp! finns olika sorters hjälp att få!

jag har tom fått tagit de tuffa besluten att anmäla mitt egna vuxna barn. men att inte göra det hade varit ett svek!

o när vi av olika orsaker inte kan el klarar av att ge våra barn fullt ut de de behöver finns det hjälp för det oxå!

att ta den hjälpen o både erkänna för sig själv o sedan ge sitt barn mer är starkt som förälder!

ibland kan man ta extra hjälp för att barnet behöver annat oxå. det är att ta vuxenansvar!

jag har alltid försökt se saker o ting ur verkligheten hur tuff den än är ,att blunda är att fly.jag har gjort misstag som förälder o jag har blundat ibland för min egen överlevnad. det kan o måste få vara ok men inte för evigt!!

min son som är 23 o har gått igenom o utsatt oss nära för mkt tufft vet att mamma finns där. men mamma ställer inte upp på allt! men kärlek o stöd vid rätt beslut får han. o han vet att vi är mor o son för livet oavsett vad som sker. mamma försvinner inte men kan vara "avstängd" ibland ....med all rätt!

min dotter vet det oxå! hon vet att mamma alltid kommer o ställer upp om d behövs!oavsett tid el avstånd. sedan är jag väl glad att det löste sig för nga år sedan så jag inte behövde hämta hem henne från göteborg...m hon visste att jag hade kommit!m det löste sig m tåg! hennes far insåg oxå att jag hade hämtat henne!att ha en 15åring som ringer hem o gråter så det skär i en, det gör ont!då är inte 30mil för långt! inte för mig !

kan jag ge hälften av detta till mitt <3 barn så är jag glad! att han vet att jag finns här för alltid! han är ju inte "min" från födelse men han är min på alla andra sätt. el så många sätt jag kan få säga...han har ju sin mamma som alltid har första tjing;) att få ge kärlek o stöd till han det är jag så tacksam för! 

de blir ju lite annat när man inte haft de från spädbarn men känslomässigt älskar jag han lika mkt som mina egna!

sedan har jag väl haft lite svårare för o bli arg på han...m nu är jag tryggare oxå o han med o vi vet båda att detta är för alltid! så jag kan bli mer arg....tror det varit balansen ville ju inte riskera i början att han skulle vägra komma...undermedvetet tror jag att det var lite så.

till er alla föräldrar därute om ni skulle läsa vill jag bara säga ge kärlek till era barn! o ta hjälp när det behövs! o har ni som jag har tid o kärlek över ge till ngn annan det finns många som behöver en hand !

ibland jämför jag samhället med ett lag vi blir inte bättre än vår svagaste länk!det gäller att ge stöd för o stärka upp laget! alla behöver vi det ibland o det är inte svghet utan styrka att kunna ta emot hjälp!! kom ihåg det i alla jobbiga stunder...svårt jag vet! bara o läsa min svarta inlägg när jag stängde av allt o inte lät ngn hjälpa mig...

just nu känns det rätt ok o bo i skogen...o vara hemma.

har tråkigt...kollat lite tv..det är segt! jag tycker synd om de som är sjuka o inte kan göra så mkt annat!just nu mig själv oxå!hittar inte ork att läsa...kolla lite mail iaf snart.

var ute en sväng o tittade o hälsade på nya hästen.blir tomt utan vår gubbe men det blir nog bra med denna tjej.

gjort lite lunch...el ja stekt sista laxen..fick i mig hälften.sugen på chips!!!tur i oturen att jag inte har bilnyckel...

skulle kunna åka till affären bara för o köpa en påse..o rättfärdigar mig med att jag är 42 år o sjuk! o ingen tycker synd om mig idag...alla andra har fullt upp m jobb el sina liv. inte ens sonen svarar...;)jag vill inte sitta här o tycka synd om mig själv...kan ingen annan tycka synd om mig som är sjuk???jag vet att det finns de som har de värre men ......

fått fram jullådan så ska väl plocka lite emellanåt.plockat in den rena tvätten iaf...

o dax o fylla lite ved...blir lite småfix mellan varven..

funderar på kladdkaka m grädde....el våfflor..jag har ju grädde..ska kankse bära över våffeljärnet så får vi se vad det blir till kvällen.

ut en sväng nu kankse ...så jag kan sova sen;)

lite piggare ,redan fått i mig frukost! m ska gå o lägga mig strax igen...för räcker m o vara uppe en syund o greja så tar det slut o nu är huvudet inte med längre.

vaknade med ett minne av en hemsk upplevelse.jag tror att jag bearbetat det mesta men en del ligger kvar undermedvetet o så löser ngt ut så det ploppar upp. jag försöker tänka att det måste vara så för att alla processer ska dras igenom...räcker inte med upplevelser o bearbetning de ska upp till ytan igen så de sedan kan bli helt avslutade o förhoppningsvis arkiveras! jag vet att jag har tryckt undan en del men jag har faktiskt jobbat o ältat o pratat om det mesta av allt jobbigt.jag har inte bara dragit med vänner o syster utan varit iväg på samtal oxå.hade kanske behövt mer men orkade inte o är inte där igen att prata "proffessionellt" de samtalen med vänner har många ggr gett mer!!

jag är idag tacksam för att vi kommit igenom de tyngsta bitarna! vill inte uppleva det igen. visst ibland vill jag backa tiden o göra annorlunda vid nga tillfällen...framförallt 2. men som x svärmor alltid säger :man gör det man bedömer rätt för stunden o man vill bara sina barn sitt bästa. så visst dumt o älta gamla misstag.att uppleva sig som misslyckad är iaf inget bra el kul på ngt plan.o där kommer tårarna...

snälla gud kan du försöka få mig att förstå?? 

ibland tänker jag att jag har ingen rätt att ge råd till andra.jag vet att jag är bra på massor o mitt jobb oxå som pedagog. men vad ger mig rätten att gå runt o tro det?? när jag inte kunde finnas för mitt eget barn?varför ? hur kunde jag tro en gång att jag kunde rädda både förhållande o mitt barn?o varför lät jag mannen ställa de kraven?varför var jag så jävla dum?idag är jag glad att vara av med han! el iaf inte ledsen.

snälla gud är jag ovanligt trög ? el varför behövde du ta i så med allt?? vad är meningen? kommer jag någonsin förstå?

jag är tacksam för mitt <3 barn! för utan skilsmässa hade jag inte fått han.o utan att sett mitt barn må dåligt hade jag kanske inte tagit mod att fråga den första gången hur allt var o erbjudit han att få komma till mig.det är ett av de bästa beslut jag tagit.jag älskar han så oerhört mycket.o kan jag finnas på hans väg så är jag glad.o jag hoppas att jag kan få finnas o ge styrka.

jag hoppas oxå att hans mamma känner att jag bara vill henne väl i det hon går igenom nu.det kommer vara en tuff tid o mycket känslor. jag vill som riktig vän finnas med o ibland kan det betyda att vi inte kommer tycka lika....men jag hoppas att hon förstår att de ggr inte handlar om att jag tar någon ananns parti el vill henne illa. jag har kommit att älska henne oxå!!sedan kan jag inte göra jobbet. bara finnas o försöka svara klokt o lyssna.

nu tog jag slut. fylla på ved o krypa ner en stund.